Näktergöken

Jag skriver för att tystnaden aldrig ska få vara det sista som sägs om ett barn. Jag är Författare, föreläsare, KBT-terapeut och familjehem Jag skriver om överlevnad, tystnad och mod. Jag föreläser om barn i samhällsvård, om svek och om att skapa verklig trygghet. Som KBT-terapeut och familjehem arbetar jag varje dag för att ge röst åt det som annars förblir osagt. Här delar jag berättelser, insikter och vägar mot läkning.

recent posts

about

Jag heter inte näktergöken. Men det är så jag skriver det. Jag är författare, föreläsare, KBT-terapeut och familjehem. Min väg började i tystnad – som ett barn placerat i samhällets vård – och ledde till en livslång strävan efter att förstå, läka och förändra. Jag skriver om de berättelser som sällan hörs: om svek som lämnar osynliga ärr, om skuld som läggs i små händer, om överlevnad och styrka i det sköra. Mitt författarskap är djupt rotat i egna erfarenheter, men sträcker sig också bortom det personliga – till att ge röst åt många. Som föreläsare delar jag insikter från både min egen uppväxt och mitt arbete inom psykoterapi och familjehemsvård. Jag talar om hur vi kan skapa verklig trygghet för barn och unga, om vad som händer när vuxenvärlden sviker – och om hur vi kan bygga tillit igen. Min bakgrund som KBT-terapeut ger mig verktyg att inte bara berätta historier, utan också visa vägar till läkning. Och som familjehem vet jag vad trygghet måste innebära i praktiken – inte bara i ord. Varför jag delar detta: För att det finns barn som ingen lyssnar på. Barn som lär sig tidigt att inte ta plats, att inte gråta högt, att inte drömma för mycket. Barn som blir flyttade runt, kallade ”utmanande” i rapporter, men aldrig sedda som hela människor. Jag delar dessa ord för att de bär något verkligt. Smärta som inte syns utanpå. Tomhet som blir vardag. Självhat som växer i tysthet när ingen annan orkar älska. Det här är inte bara texter. Det här är spår av liv som formats i skugga. Och det händer fortfarande. Varje dag. Jag skriver för att tystnaden aldrig ska få vara det sista som sägs om ett barn.

Kategori: Uncategorized

  • Att överleva var aldrig självklart

    Jag har varit nykter i över 20 år nu.Jag självskadar inte längre. Jag missbrukar inte längre. Jag lever. Men det är inte självklart. Inte alls.Inte för någon av oss som växt upp i samhällsvård. Många av oss klarade oss inte.Många av oss ligger redan begravda – i statistiken och i jorden. Det pratas ofta om…

  • Hur går det för barn som varit i samhällsvård?

    Barn och unga som placeras i familjehem eller institution löper avsevärt större risk att drabbas av psykisk ohälsa, missbruk och självmord än andra jämnåriga. Här är några nyckelinsikter från forskning och statistik: 📊 Statistik & fakta ❗ Så vad betyder det här för dig, mig – för oss? Det är inte bara medelvärden och procentsatser.…

  • Såren som inte syns i journalen

    Jag var duktig – till en början.Tyst, försiktig, tillmötesgående.Jag lärde mig snabbt att läsa av vuxna. Höll mig i bakgrunden, log på rätt ställen, störde inte. Jag ville inget hellre än att bli omtyckt. Vara enkel att ha att göra med. Inte vara en av dem som skickas vidare. Men det höll inte. Det där…

  • Barnen som aldrig får välja

    Jag blev inte räddad. Jag blev placerad. Det är skillnad.Jag visste det redan då, även om jag inte hade orden för det. En vuxen sa att det var ”för mitt eget bästa”, men det kändes inte som mitt bästa. Det kändes som att någon annan hade bestämt över mitt liv, mitt hem, mina föräldrar, min…

  • När barn far illa räcker inte fina ord – vi måste agera

    Jag är så tacksam över att Norrtelje Tidning publicerat min insändare idag — temat är så viktigt och behöver verkligen lyftas. “En ny lag räddar inga barn om vi inte bryr oss” belyser den nya socialtjänstlagen som trädde i kraft 1 juli ( idag) Visserligen syftar lagen till att göra stödet till barn lättare att…

  • Bry dig. Barn märker skillnaden

    Jag vet hur det är att leva med ärren efter övergrepp och vanvård. De syns kanske inte på utsidan, men de lever kvar i kroppen, i nervsystemet, i drömmarna. Och jag vet att det hade kunnat bli annorlunda – om fler vuxna hade sett. Hört. Trott. Agerat. Därför vill jag säga det tydligt: Vi måste…

  • Jag berättade. Men ingen lyssnade

    Jag berättar det nu – för att ingen annan ska behöva vara tyst.För att barn inte ska behöva gå sönder i ensamhet, i tystnad, i skam. I den här podden delar jag något jag länge tvingats bära själv.Ett barnliv i systemets skugga.Att bli placerad i familjehem.Att ropa – och inte bli trodd.Att berätta om sexuella…

  • Midsommarafton.

    Alla pratar om ljuset. Om kransar och jordgubbar. Om barn som skrattar i gräset, om grodor som hoppar kring stången. Men vi som vuxit upp i skuggorna vet: när ljuset är som starkast syns också mörkret tydligast. Midsommarafton i familjehemmen var en uppvisning. Tant Svea plockade lupiner och muttrade om landsvägen som aldrig blev lagad.…

  • 💔 Vad väger tyngst i svensk rättvisa?

    I Sverige kan du få sex års fängelse för att förgifta mark.Nyss dömdes en kvinna i Think Pink-härvan till det maximala straffet för grovt miljöbrott, efter att ha dumpat tiotusentals ton farligt avfall på ett 20-tal platser i landet.(Källa: Södertörns tingsrätt, dom 2025-06-17) Men när ett barn våldtas –när en vuxen bryter sönder en kropp…

  • Du tar dig upp. Jag vet att du gör det.

    Det är inte alla som förstår hur mycket styrka det krävs att kliva upp ur sängen när kroppen skriker att den inte vill finnas mer. De ser kanske bara en trött människa, någon som ”borde skärpa sig”, men de har ingen aning om vilket jävla berg du redan klättrat innan du ens hunnit borsta tänderna.…